torsdag 26 maj 2011

...församling ska ligga till grund...

Det har varit tyst på den här bloggen några veckor. Vill kanske inte påstå att jag vilat på hanen, men när Svenska kyrkan, på nationell nivå som det heter, presenterat sin strukturutredning, Närhet och Samverkan, har det funnits anledning att avvakta hur församlingsutskottet i Göteborgs stiftstyrelse skulle hantera sin egen utredning.

Nu har den reaktionen kommit. Jag citerar ur deras PM 2011-05-20:
På sammanträde den 13 maj beslutade församlingsutskottet följande;

  • Utredningens avsikt och definition av församling ska ligga till grund för det fortsatta utredningsarbetet. Det innebär att församlingen främst ska ses som en gudstjänstfirande gemenskap. Detta förhållningssätt ska även i fortsättningen genomsyra stiftets strukturarbete.

  • Inga beslut om församlingssammanläggningar kommer att fattas mot berörda enheters vilja före kyrkomötets beslut med anledning av strukturutredningens förslag i november 2012. Om berörda församlingar är eniga och själva begär sammanläggning så kommer församlingsutskottet överväga att föreslå stiftsstyrelsen att besluta om sådan ändring.

  • De tidigare förmedlade tidsplanerna rörande strukturutredningarna i Nylöse, Älvsborgs och Domprosteriets kontrakt, gäller inte längre. Dock kvarstår inplanerade möten mellan församlingar och församlingsutskottet. För Domprosteriets kontrakt är överläggning bokad den 10 juni. Församlingarna i Nylöse kontrakt och Älvsborgs kontrakt inbjuds till samtal med församlingsutskottet i samband med utskottets sammanträden under hösten 2011.

Stiftets handläggare ska således fortsätta utredningsarbetet genom att föra dialog med församlingarna i Göteborg - utifrån de nya förutsättningar som följer av den nationella strukturutredningen. Som exempel på dessa nya förutsättningar kan nämnas;
    • Endast församling med egen ekonomi eller församling som ingår i pastorat, skall finnas efter januari 2014.
    • Pastoratet beslutar själva om församlingsindelningen i pastoratet.
    • Göteborgs kyrkliga samfällighet blir ett pastorat den 1 januari 2014.

Så långt PM:et.
Man uppmanar dessutom alla, med intresse för saken, att läsa den nationella utredningen. Kyrkomötet, kyrkans riksdag, kommer att ta beslut i frågan i november 2012. Tidsplanen är alltså radikalt annorlunda. Uppmaningen är att avvakta ”riksdagsbeslutet”.

Jaha, då är det bara att sätta sig ner och vänta? Nja, kanske inte. En viktig tanke är ju att begreppet församling ska ligga till grund för tankesättet i ny organisation. Församling är inte i första hand ett geografiskt begrepp, se ovan. Utan en gudstjänstfirande gemenskap.

Det är denna utmaning, som ska möta och bearbeta alla de rester av statskyrklig överhet, som fortfarande kan vara en mental tyngd att bära i stor otymplig organisation.

Det är denna utmaning som ska få ”världens mest sekulariserade folk” att förstå att det är inte tron vi har tappat, men orden och modet att uttrycka den. Om så än i blyga undanskuffade sammanhang.

Fortsättning följer...

onsdag 4 maj 2011

Gryning

Nu pågår ett präst- och diakon-möte i Göteborg. Till detta har avgående biskopen Carl Axel Aurelius skrivit en Ämbetsberättelse, Gryningsfolket. Carl Axel verkar vara en man, som inte kan plita ner en vanlig att-handla-lapp, utan att ta avstamp hos Luther eller hos Psaltarpsalmerna. Detta skriver jag inte för att raljera utan därför att teologi för Carl Axel verkligen handlar om liv, från det ofattbara ned till minsta lilla lapp.
Utifrån sitt sätt att tolka livet drar Carl Axel också organisatoriska slutsatser, jag citerar sid 27f:

På senare år har jag börjat fundera över om kontraktet skulle kunna utvecklas till den mellannivå mellan stift och församlingar som behövs för både främjande och tillsyn. De mellannivåer vi nu har är av två slag: pastorat och samfällighet. Den förra nivån utgör ofta en alltför liten enhet för att det ska kunna gå att göra sådana förändringar som kan behövas för att församlingen skall ”växa med situationen”. Den senare nivån ger ett alltför litet utrymme för pastorala hänsyn i de beslutsprocesser som syftar till främjandet av församlingarnas verksamhet. Kontraktet däremot skulle genom sin storlek kunna erbjuda församlingarna andra möjligheter till samverkan och ömsesidigt bistånd både pastoralt och administrativt...

Situationen i Göteborgs stad är annorlunda. Här har vi en storkommun som sammanfaller med Göteborgs kyrkliga samfällighet, som i sig innefattar flera kontrakt. Jag anser att fördelarna med en sådan gigantisk samfällighet är färre än nackdelarna. Så spelar till exempel stiftet en undanskymd roll i staden...

I Göteborgs stad skulle vi kunna ha tre kontrakt, ett i norr (nuvarande Hisings kontrakt), ett i väster (nuvarande Älvsborgs kontrakt, samt Masthugg, Oscar Fredrik, Annedal och Haga) och ett i öster (nuvarande Nylöse kontrakt, samt Domkyrko, Christinae, Vasa och Johanneberg). Varje kontrakt skulle ha ett eget centrum, gärna där vägarna möts, till exempel vid Järntorget i väster, vid Drottningtorget i öster och på Backaplan i norr. Stiftet får i så fall rollen att sammankalla till överläggningar om gemensamma angelägenheter...

Carl Axel vill alltså s a s hyfsa den organisatoriska ekvationen. Så att den, påstår jag, blir greppbar, förståelig, kommunikationsbar och som en konsekvens därav effektiv.
”Konsten att tänka allting annorlunda”, skrev en gång Emanuel Kant.