Begreppsförvirring

Vid varje typ av omorganisation ställer sig alla omedelbart frågan: Vad betyder detta för mej?

De allra flesta avstår dock från att formulera frågan öppet. Men man bär den inom sig, men den blir likafullt en tung utgångspunkt för hur man förhåller sig allt det nya.

De som tar initiativ till omorganisationer har, när det blir dags att presentera sina omorganisationsförslag, redan för egen del fått frågan hyggligt besvarad. I den situationen ett privilegium. Men det innebär också att alla har inte samma utgångspunkt.

Frustrationsförminskning är i en sådan situation ett måste.

Nu står vi i vår församling med två utredningar om framtida struktur framför oss. Näsets församling är idag ett eget pastorat. Näsets församling ska inte kunna vara ett eget pastorat (Nationella betänkandet, Närhet och Samverkan). Näset är för litet att vara en egen församling (Göteborgs stifts diskussionsunderlag) utan borde nog bli ett distrikt. Näset borde kunna vara en egen församling men ingå i ett större pastorat (Närhet och Samverkan). På toppen av detta ska vi förhålla oss till organisationsformer som samfällighet, storpastorat, kontrakt, stift.

En enkel önskan vore naturligtvis att ordet ”församling” finge stå för samma sak i Göteborgs stift som i landet i övrigt.

Göranden och låtanden.

Igår kväll hade kyrkorådet på Näset ett möte som inte var ett kyrkorådsmöte, i formell mening. Ett av ämnena vi fritt ville diskutera var förstås, det som denna blogg cirkulerar kring, strukturfrågan.
Just i dagarna delar vi ut vårt Kyrkbladet på Näset i församlingen. Där finns kartor med grannförsamlingarna inritade så att var och en själv kan fundera och kanske komma med frågor och undringar via denna blogg eller så. Man kan tänka på många olika sätt, därför hade kyrkoherde Karin igår med sig lappar med sex alternativ till framtida församlingsgränser. Vårt uppdrag var att var och en sätta ett kryss för ett av dem.
Detta var alternativen:
1   Två församlingar: Den ena bestående av Älvsborg, Styrsö, Tynnered, Näset.
                                  Den andra bestående av Västra Frölunda, Askim.

2    Tre församlingar: Styrsö-Älvsborg
                                  Tynnered-Frölunda
                                  Askim-Näset

3   Två församlingar: Styrsö-Älvsborg-Tynnered
                                  Västra Frölunda-Näset-Askim

4   En enda samfällighet med alla sex församlingarna.

5   Helt nya församlingar i något större storlek. T ex Näset med nuvarande gränser plus delar av Tynnered och delar av Askim.

6   Församlingsgränser som idag.

Vem vann, undrar ni nu! Var och en satte dit sitt kryss. Men mer tänker jag inte berätta, för hela tanken med dessa lappar var att starta en tankeprocess. Inte att fatta ett beslut.
Istället vill jag citera ur betänkandet Närhet och samverkan (som rör Svenska kyrkans organisation i hela landet), sid 229:

"Teologi är något som görs. Inte sällan tycks man mena att teologi bara handlar om ord. Men teologi är också något mer. Det är något som görs. Begreppet "att göra teologi" är något det ofta talas om idag. Inte sällan är sådan gjord teologi ordlös. Vi finner den i afrikansk och latinamerikansk befrielseteologi. Men vi finner den också i församlingsdiakonens hembesök. I kyrkliga strukturer och i den kyrkoaktives omsorg om miljön. Kort sagt att göra teologi är något som sker dagligen och stundligen. När något sker mot bakgrund av Gudsbild, bibelsyn, kyrkouppfattning med mera - då gör man teologi."

När du läst detta kan du gå tillbaka till de sex punkterna i fundera en gång till. Ha en välsignad Palmsöndagshelg.


                            

Om struktur och navigationsvana

Idag har Svenska kyrkan publicerat utredningen Närhet och samverkan. Cirka 350 sidor. Den är ett betänkande som 2007 års kyrkomöte beställt. Man kan få tag i den via Svenska kyrkans hemsida.

Ni som följt denna blogg vet att vi den tar avstamp i ett diskussionsunderlag som specifikt gäller oss här i sydvästra Göteborg (det som kallas Älvsborgs kontrakt) som Göteborgs stift skickat ut tidigare i år.

I det senare fallet ska t ex Näset församling komma med synpunkter i juni 2011.

Vill vi svara på den övergripande utredningen Närhet och samverkan, så ska det remissvaret vara inne senast i början av december 2011.

Dessförinnan, i oktober 2011, ska det som idag kallas diskussionsunderlag ha bearbetats till ett förslag lämnats kring vilket man också vill ha samråd. Sista datum för remissvar på detta är satt till mars 2012.

Om jag avgränsar mej till perspektivet kyrkorådet i Näsets församling, så ska alltså detta dussin människor nu sätta sig in i detta material, försöka begripa det och komma ut på andra sidan med en uppfattning hon eller han kan stå för och sedan formulera sig tillsammans.

Jag ser bara en chans att klara detta och det är genom att först och så tydligt som möjligt svara på frågan; vad vill vi åstadkomma?  och sedan ge sig i kast med hur, även om det bara är bråkdelen av en sekund mellan vad och hur. För sådana är vi människor.

Tur att det finns folk med navigationsvana här på kusten!

En liten sifferexcersis

Innan han blev varken biskop eller ärkebiskop skrev K G Hammar en bok om framtidens församling, det var väl på 1980-talet nånstans. Han kom fram till idealsiffran 5 000 själar som en bra storlek.

När Per Eckerdal skriver sin avhandling om småkyrka i storstad kommer han fram till en siffra runt 

9 000.

När Näset bildar egen församling i mitt av 1990 talet, efter att ha varit en del av Tynnereds församling, var motiveringen att Tynnered var för stort. 27 000 invånare.

Nu har vi att diskutera nya församlingsindelningar. I utredningen från Göteborgs stift argumenterar man för församlingar på sådär 40 000 – 50 000.

Från 1980-talet till idag Svenska kyrkan gått från att vara en statskyrka till att vara ett fritt trossamfund.

Borde inte den kronologiska sifferföljden egentligen varit den omvända? 50 000 då, 5 000 idag.

Församling guld värt

Ordet församling är guld värt och bör inte slarvas bort. För några dagar sedan skrev jag här på bloggen om församling och den definition som man föreslår från Göteborgs stift.

"Församling skall vara en gemenskap, kring en eller flera kyrkor, där det firas gudstjänst. I församlingen skall demokratin växa underifrån och det lokala engagemanget tillvaratas."

Bra. Alltså bör begreppet församling förbehållas den pastorala strukturen. Administrativa strukturer ska heta något annat.

Pastorat kanske. Socken verkar lite för ålderdomligt, men är ett vackert ord. Begreppet kontrakt verkar vara på väg att få en annan betydelse än tidigare, är det ledigt för innehållsförändring?

Och faktiskt är det så att ordet distrikt mycket väl skulle kunna vara den större administrativa enheten och församling en mindre människonära.

”...växa underifrån och det lokala engagemanget tillvaratas” var ordet.

Flera församlingar bildar tillsammans ett kyrkodistrikt. Smaka på den meningen. Läs den en gång till. Var ligger fokus?